tisdag 17 augusti 2010, kl 20:26 skrev Harryupp
Då jag har pysslat med idrott en del genom åren, har jag för mig att en tränare (coach) har man nytta av först när man kommit en bit på väg och är motiverad att bli bättre.
Så länge som du harvar i arbetssöksdjungeln finns det inte mycket att träna, annat än uthållighet.
Nu har jag tyckt att läget ute på arbetsmarknaden är så mättat att har du inte jobb, ett bra socialt nätverk, inflytelserika kompisar, möjlighet till bra rekommendationer och bra utbildning + en ålder på max 30 bast - ja då blir det inget nytt jobb! Det är som att låna pengar på banken. Bara om det ser ut som om du kunde klara dej utan att låna får du lån.
Vi arbetslösa har skuffats ut i ett äckligt Moment 22. Ett tillstånd som de som fortfarande har jobb har svårt att fatta och ta till sig.
Förövrigt tror jag på Moderaternas arbetarpartislogan först när Fredde Reinfelt går ut och lovar att fixa fler låglönejobb åt Moderater, istället för de alltid lovade skattesänkningarna!
Wow, du satte verkligen ord på något jag upplever också.
Jag önskar dig verkligen allt väl även om jag inte känner dig, men på samma gång känner jag lite lättnad över att jag inte är ensam om att befinna mig i denna situation. Jag är just 30+, saknar jobb, saknar bra socialt nätverk och inflytelserika vänner, saknar referenser och har nästan ingen arbetslivserfarenhet (eftersom jag har utnyttjat möjligheterna att studera länge istället). Framtiden känns svart som sot för min del. Men så länge det finns liv finns det hopp, antar jag.