Blev arbetslös i februari ,sist jag var arbetslös var 2002. det var en shock att anmäla sej, det var som mellandagsrean på giganten! Total kaos ,efter tre kvarts med deras innlogggning kom en kille och skulle ha ett samtal, till och början kunde han inte få in mitt yrke i systemet,efter ett frispel typ; på det här jävla stället jobbar 700 personer och ingen kan hjälpa mej!! skrek han.Sen rabblade han i ultrafart hur jag söker bidrag att börja jobba ute i EU, 2 minuter va det klart,då sa han att jag skulle skriva ut alla intyg till mitt gamla jobb på datan.Fick en tid om 4 veckor. På det mötet sa min nye arbetsförmedlare att vi aldrig kommer ses igen! jag ska få en handlingsplan på 6 mån! Vad händer? Man iser att arbetsförmedlingen har gett upp, ok det är många nu som är arbetslösa men att inte vilja veta av oss överhuvudtaget! Sen om inte detta räckte så söker ju inga företag folk längre, att sköts av uthyrningsfirmor som bara söker akademikerstudenter. Vet inte om man ska skratta eller gråta, något blir det iallafall för nu tjänar man 300 spänn om dan. Visste att det skulle bli tufft men detta är ju taget från en King novell,rena mardrömmen . Har sökt mer än 40 jobb varav 25 är gjord för mej men har bara fått 2 svar..