Ja jag tycker att det ser ut att finnas ett katastrofalt feltänk i eftervården av "finanskrisen".
Är det inte konstigt, att pengar saknas både på toppen och på botten?
För att göra det enkelt för sig väljer man att stötta toppen, som på något sätt slarvat bort eller förlagt pengarna till något skatteparadis.
Skulle vara bättre om stödet sattes in på lägre nivå, då gick inte så stora summor åt till att trygga styrelsearvoden, bonusprogram och groteska pensionsprogram till sparkade direktörer.
Om gräsrötterna också fick en chans att få stöd för att komma med något nytt eller bara konsumera skulle inte pengarna försvinna direkt upp i finans-stratosfären.
Det skulle i alla fall bli kvar skatteintäkter, momsintäkter och vinster i flera led av företag ute i samhället innan pengarna slutligen landar i Bermuda.
Om inte de nya uppslagen inte känns så nya och många floppar till slut, är det inget nytt men det kunde ju också komma fram radikalt annorlunda ideer som fungerar utanför den krets som nu gynnas av finansvärldens överstepräster.
Kanske den japanska varianten att betala ut 1000 yen till enskilda medborgare för att hålla konsumtionen igång inte var så dum i alla fall?